Europeiska försvaret i förändring
Enligt generalsekreteraren för den europeiska militära kommittén, general Sean Clancy, krävs en omorganisation av Europas försvarsstrategi för att kunna bemöta de ökande hoten från drönare och cyberattacker. I en intervju med Euronews betonades det att de senaste konflikterna, särskilt kriget i Ukraina, har visat behovet av att stärka Europas militära kapacitet och samordna insatserna på ett mer effektivt sätt.
Clancy framhåller att samtliga militär-, politiska- och ekonomiska strukturer inom EU måste vara förberedda för att kunna skydda sina intressen. Detta inkluderar att skapa en sammanhållen strategi för att möta nya hot, där samarbete mellan EU och NATO är av central betydelse. Enligt honom behöver både organisationerna arbeta närmare varandra för att undvika duplicering och öka koherensen i sina insatser.
Ökat samarbete mellan EU och NATO
Clancy underströk att en starkare relation mellan EU och NATO är nödvändig för att förbättra den gemensamma försvarsförmågan. Han sade att det är viktigt att skapa en tydligare samstämmighet inom dessa organisationer samt eliminera överflödiga och dubbla insatser där det är möjligt. Han nämnde att initiativet för drönarförsvar syftar till att bygga ett holistiskt tillsammanskap mellan civilsamhället, militären och allierade.
Han betonade vidare att NATO:s kommando- och kontrollstruktur samt organisationens roll i att upprätthålla europeisk försvarsförmåga och avskräckning är oersättlig och måste bevaras.
Den nya drönarförsvarsinitiativet
För att bättre kunna hantera hybridhot har EU lanserat initiativet för drönarförsvar, vilket syftar till att öka Europas motståndskraft mot både militära och icke-militära hot. Målet är att stärka strategisk autonomi och öka den operativa beredskapen genom att etablera ett flerskiktat nätverk. Detta system ska kunna upptäcka, spåra och neutralisera fientliga drönare samtidigt som det möjliggör precisionsattacker via avancerade drönarplattformar.
Genom att använda erfarenheter från strider i Ukraina planeras en nära koppling till den föreslagna drone-alliansen med Ukraina. Dessutom skulle systemets dubbla användningsområde i civila sammanhang, som gränskontroll och katastrofhjälp, göra det mångsidigt. Förhoppningen är att den kompletta implementationen ska vara operativ till slutet av 2027, med en initial driftsättning under våren 2026.
En gemensam europeisk strategi mot hybridhot
Clancy menar att hoten som drönare och hybridhot representerar kan inte begränsas till enskilda länder eftersom dessa är gränsöverskridande och kan utgöra ett hot mot hela Europa. Han hänvisade till incidenter i Danmark, Belgien och Polen där drönare användes på ett aggressivt sätt, vilket understryker behovet av en koordinerad europeisk strategi.
Han framhåller att varje medlemsstat har ett primärt ansvar för att skydda sina egna gränser, men att detta måste lösas i ett gemensamt europeiskt sammanhang. Det hybridhotande är en problematik som inte diskriminerar och kräver en enhetlig respons på tvärs av europeiska gränser.
Kriget i Ukraina och dess konsekvenser för europeiskt försvar
Baserat på erfarenheterna från konflikten i Ukraina konstaterar Clancy att stridssituationen har utvecklats till en blandning av skyttegravskrigföring och drönarattacker, vilket har hindrat frontens rörelse. Detta illustrerar att den moderna krigföringen inte längre kan begränsas till traditionella insatser.
Därför är det av yttersta vikt att Europa förbereder sig för den kommande utvecklingen av krig, där fokus ligger på att ha tillräckliga resurser för forskning, utveckling och innovation inom militära teknologier. Sådana förberedelser är nödvändiga för att hantera framtida hot och säkerställa en robust försvarsförmåga i en föränderlig värld.