En banbrytande plan för sanktioner och lån
Ursula von der Leyen har slutligen presenterat sin plan för ett återbetalningslån till Ukraina. Planen, som saknar historiska föregångare, innebär att Europeiska unionen ska kanalisera de frysta tillgångarna hos den ryska centralbanken till ett lån utan ränta. Syftet är att stödja Ukrainas ekonomi samt det militära försvaret under de närmaste åren.
Enligt planen skulle Kyiv endast förväntas återbetala lånet när Moskva upphör med kriget och går med på att ersätta de skador som skett. Det är en scenario som för närvarande verkar mycket osannolikt. Trots att planens detaljer har diskuterats i tal, brev och konfidentiella dokument, har den inte tidigare presenterats offentligt i samma tydlighet. På onsdagen offentliggjorde EU-kommissionens ordförande de juridiska dokumenten som krävs för att göra detta ambitiösa förslag till verklighet.
De viktigaste delarna av von der Leyens presentation
Von der Leyen betonade att även om de ukrainska offren inte kan matchas, kan EU stödja Ukrainas motståndskraft, beslutsamhet och förmåga att leda fredsförhandlingar från en position av styrka. Hon tillade att press är det enda språk Kreml svarar på, och att EU kan öka påtryckningarna ytterligare.
Betydelsen av garantier för Belgien
Resten av planen är nära kopplad till Belgien, som hanterar majoriteten av Rysslands statsskuldförmögenheter, vilket i dagsläget uppgår till ungefär 185 miljarder euro hos Euroclear i Bryssel. Sedan diskussionerna började i september har Belgien krävt tydliga juridiska garantier och solidariska åtgärder från andra medlemsstater för att skydda sig mot eventuella ryska motreaktioner, inklusive destruktiva tillgångsöverföringar.
Prime Minister Bart De Wever uttryckte stark kritik mot lånet i ett brev till von der Leyen, och kallade det ”fundamentalt fel” samt fyllt av ”flera faror”. Trots detta uppgav von der Leyen att EU hade tagit hänsyn till nästan alla Belgiska invändningar och utformat omfattande garantier för att skydda både Belgien och Euroclear.
Förslaget inkluderar en initial garanti på 105 miljarder euro för att täcka de 90 miljarder euro som EU planerar att skicka till Ukraina under de kommande två åren. En andra garantiperiod kan eventuellt införas efter detta, men det är inte säkert att den behövs, då EU:s nästa budgetperiod, som startar 2028, kan ta över ansvaret.
Garantierna kommer att fördelas proportionellt mellan medlemsländerna baserat på deras ekonomiska storlek och inkluderar en inbyggd likviditetsmekanism för att säkerställa att Euroclear har tillräckligt med kontanter för att kunna betala tillbaka till den ryska centralbanken, ifall sanktioner mot tillgångarna tas bort för tidigt.
Skydd mot rättsliga och finansiella hot
Om garantierna aktiveras och ett land inte kan fullgöra sina ekonomiska åtaganden, är EU:s institutioner beredda att ingripa och låna pengar vid behov. En senior tjänsteman inom kommissionen förklarade att detta är en förutsättning för att garantierna ska vara tillräckliga, och betonade att ”pengarna finns där” för att EU ska kunna fullgöra sina skyldigheter.
Faran för att tillgångar exproprieras i länder med sympatier för Ryssland är också adresserad. Kommissionen föreslår en ny sanktion för att förhindra att Sovjetiska tillgångar återförs till Ryssland. Denna åtgärd, baserad på artikel 122 i EU:s fördrag, kräver endast kvalificerad majoritet för att godkännas och syftar till att förhindra oväntade avskaffanden av sanktioner, vilket annars skulle kunna ske med enhällighet och individuella vetor.
Framtida juridiska skydd och tillgångar
Belgien har uttryckt oro över att ytterligare 25 miljarder euro, som förvaras i andra medlemsstater i privata banker, inte är inkluderade i planens nuvarande ram. Von der Leyen lovade att hela tillgångsportföljen på sammanlagt 210 miljarder euro ska kanaliseras till återbetalningslånet, men det är oklart om EU:s kommission kommer att lyckas få tillgång till alla dessa medel trots banksekretess och sekretessprinciper.
Planen innebär att totalt 90 miljarder euro ska gå till Ukraina inom två år. Samtidigt avsätts 45 miljarder euro för ett kontinuerligt kreditarrangemang via G7:s tillgångar, och andra allierade som Kanada, Storbritannien och Japan uppmanas att följa samma modell.
Bekämpning av korruption och villkor för lån
Folkliga protester och interna skandaler i Ukrainas energisektor har lett till att flera tjänstemän, däribland Viktor Yermak, har tvingats avgå. För att hantera detta föreslår EU att en ”nej tillbakadragandeklausul” kopplas till låneutbetalningarna. Detta innebär att om Ukraina avbryter sina anti-korruptionåtgärder, kan finansieringen stoppas.
Det kommer även att införas striktare kontrollmekanismer för hur Ukrainas försvarsavtal hanteras, för att undvika tidigare kontroverser kring transparens och rättssäkerhet.
European self-sufficiency och alternativa lösningar
Utöver stöd till Ukraina planeras lånet att finansieras delvis genom ett ”Made in Europe”-kriterium för vapen och ammunition, där prioritet ges till produktion i Ukraina och EU-inkluderade länder som Island, Norge, Liechtenstein och Schweiz. Om detta inte räcker till, kan EU även tillämpa en plan B: att samla in 90 miljarder euro via gemensam skuldutgivning på kapitalmarknaderna.
Detta alternativ innebär att medlemsstaterna, och kanske andra parter, får stå för de räntekostnader som skulden genererar. Eftersom gemensam skuld till ett icke-EU-land för närvarande är förbjuden, skulle ändringar i EU:s budget kräva enhälligt godkännande, något som kan bli svårt med tanke på Ungerns opposition. En kombination av båda alternativen—gemensam skuld och lån—kan dock vara ett realistiskt alternativ.
Oavsett vilket vägval som görs, kvarstår Ukrainas behov av finansiellt stöd under en överskådlig framtid, även vid ett fredsavtal.