EU:s garantilöften för att underlätta Ukraina-finansiering
Den europeiska kommissionen har föreslagit omfattande garantier för att möjliggöra ett kontroversiellt reparationslån till Ukraina. Ursula von der Leyen, kommissionens ordförande, har intagit en positsion där hon uttrycker att dessa garantier kan utfärdas trots de risker som belgiska myndigheter har varnat för. Dessa garantier, som specificeras i juridiska dokument som presenterades på onsdagen, inkluderar bilaterala bidrag från medlemsstater, en back-up med hjälp av EU:s budget, rättsliga skydd mot eventuella repressalier och en ny förbud för att överföra statsägda tillgångar tillbaka till Ryssland.
Planen för reparationslånet och dess omfattning
Det mest omfattande och modiga initiativet från EU-kommissionen att övervinna Belgien motstånd är ett förslag om ett reparationslån, där EU avses bidra med minst 90 miljarder euro av totalt 135 miljarder euro som behövs för att täcka Ukrainas ekonomiska och militära behov för nästkommande två år. Resten av finansieringen förväntas komma från andra västländer, vilket exkluderar USA, eftersom de för närvarande inte tillhandahåller extern stöd. Lånet skulle finansieras av de immobiliserade tillgångarna från Rysslands centralbank, som för närvarande hålls på Euroclear i Bryssel, ett centralt däringsdepot för värdepapper.
Belgisk ståndpunkt och motstånd
Innan von der Leyens insats har Belgien tydligt uttryckt sitt motstånd. Belgisk utrikesminister Maxime Prévot har kallat lånet för ”det sämsta” av tre tillgängliga alternativ för att stödja Ukraina. Han har också betonat att belgiska krav avser garanteringar som går utöver de säkerheter som erbjuds, inklusive en översyn av tillgångarna på över 185 miljarder euro. Belgien kräver alltså garantier som inte bara täcker eurobeloppen utan även andra säkerheter, eftersom man fruktar att en oplanerad avveckling av sanktionerna kan frigöra ryska medel och därigenom hota lånets verkan.
Säkerhet kring expropriation och juridiska risker
Belgisk premiärminister Bart De Wever har uttryckt oro över möjligheten för Ryssland att få sina tillgångar konfiskerade som svar på sanktionerna, en risk som han anser är verklig och inte bara teoretisk. Detta har väckt frågor om juridiska och diplomatiska konsekvenser av en sån expropriation, särskilt om sanktionerna skulle rivas upp för tidigt. EU:s centralbank har avvisat att erbjuda ett nödlån för att täcka eventuella förluster i ett sådant scenario.
Alternativa finansieringslösningar
Om ingen överenskommelse nås om reparationslånet, planerar EU att använda en gemensam lånekapacitet motsvarande runt 45 miljarder euro för 2026, vilket skulle finansieras genom gemensamt lån likt den modell som användes under COVID-19-pandemin. Likväl är denna lösning kontroversiell inom medlemsstaterna, då den direkt påverkar deras nationella statsbanker och kan ha juridiska komplikationer, särskilt när det gäller att bevara tillgångarna oförändrade.
Faktorer som påverkar beslutet
Flera faktorer, inklusive den politiska dynamiken och internationella påtryckningar, spelar in i beslutsprocessen. Det finns även strategiska aspekter kopplade till de ryska tillgångarna som har frusits sedan början av 2022, vilka föreslagits användas för att finansiera en fredlig lösning. Dessa tillgångar, särskilt de som förvaltas av USA, har varit föremål för intensiva förhandlingar, där många europeiska ledare uttryckt oro över tillämpningen av sanktionerna och möjligheten att de kan utnyttjas av Ryssland.
Internationella och diplomatiska utmaningar
Det finns en risk att beslut om att använda de frusna tillgångarna kan påverka fredsprocessen negativt. De Wever har varnat för att ett för tidigt genomförande av reparationslånet kan förhindra att en slutgiltig fredsavtal nås. Samtidigt har EU:s ledare, inklusive von der Leyen, framfört att dessa åtgärder syftar till att öka kostnaderna för Rysslands aggression och därigenom skapa ytterligare incitament för förhandlingar. Diskussioner om den juridiska strukturen för dessa tillgångar kommer att fortgå när EU:s diplomater samlas för att forma en slutgiltig strategi inför det viktiga EU-toppmötet i december.