Viktor Orbáns möte med Vladimir Putin och dess mål
Hungarianske premiärministern Viktor Orbán har avslutat en omstridd resa till Moskva, där hans huvudsakliga mål var att säkra energiförsörjningen och stärka sina relationer med den ryska presidenten Vladimir Putin. Under mötet, som var det fjärde mellan de två ledarna sedan Rysslands invasion av Ukraina började i februari 2022, betonades att Orbán lyckades garantera långsiktig energitillgång från Ryssland. Trots påtryckningar från Europeiska unionen, som kräver att Ryssland ska stå för skadorna orsakade av invasionen och arbetar aktivt för att påverka USA:s president Donald Trump till stöd för Kyiv, fortsätter Orbán att prioritera sina bilaterala relationer med Moskva.
EU:s motivering och Orbáns avvikande strategi
Medan EU sammanställer insatser för att isolera Ryssland och för att diversifiera sina energikällor, har Orbáns handlingar väckt kritik. Han undertecknade avtalet för att importera mer energi från Ryssland, trots att EU aktivt försöker göra sig av med beroendet av ryskt fossilbränsle. Efter mötet i Moskva sade den ungerske utrikesministern Péter Szijjártó att Hungarians energiförsörjning nu är säkrad. Det är värt att notera att Ungern har fått ett ettårigt undantag från de omfattande amerikanska sanktionerna mot rysk olja tidigare denna månad, vilket ytterligare understryker en avvikande hållning till EU:s politik.
Kritik från experter om Orbáns politik
Experten Jacob Kirkegaard från tankesmedjan Bruegel beskriver Orbáns resa till Moskva som ett handlingar som kan skadligt destabilisera EU:s enighet. Han menar att genom att agera enskilt undergräver Budapest EU:s enhet i frågor som att diversifiera bort från rysk energi, upprätthålla sanktioner och integrera Ukraina i unionen. Kirkegaard uttryckte att detta är ett uttryck för ”mellanfinger mot Bryssel” och att Orbáns samarbetsstrategi i realiteten undergräver EU:s gemensamma politik genom att befästa energileveranserna med Ryssland, i direkt motsättning till unionens ambitioner att avveckla sitt beroende av rysk energi.
Orbáns hållning till kriget och EU:s relation till Ryssland
Under det senaste året har Orbán ofta förespråkat vapenvila och fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina. Han har också uttryckt misstro mot att skicka europeiska pengar till att stödja Ukrainas militär och ekonomi. Vid ett besök i USA denna månad kritiserade han EU-ledare för att vara ”pro-krig”. Kirkegaard betonar att Orbán spelar en betydande roll för Rysslands strategiska intressen i Europa, då han bidrar till att splittra EU:s ställningstaganden om kriget och alliansen med Ryssland. Han beskriver det som en ”Trojan horse”-strategi för Putin inom EU.
Ekonomiska och politiska konsekvenser
Europa har föreslagit att använda ungefär 140 miljarder euro av ryska tillgångar som är frysta i Europa för att stödja Ukraina. Ungern motsätter sig detta förslag. Före sin resa till Moskva hyllade Orbán en omstridd fredsplan som förhandlats fram mellan USA och Ryssland, utan direkt inblandning från Ukraina eller EU. Initialt kritiserades planen av europeiska ledare för att vara alltför pro-ryska; dock välkomnade Ungern förslaget och efterlyste en direkt kommunikationskanal med Moskva. Som ett erkännande för Orbáns positiva hållning mot Trump-administrationen gav den amerikanske presidenten sitt stöd vid valet, och kallade honom en ”fantastisk ledare” som prioriterar nationella intressen och uttryckte fullt stöd för hans politik.