EU-ledare pressar för snabba lösningar för Ukrainas finansiering inför avgörande EU-toppmöte

Ursula von der Leyens uppmaning till snabba beslut

Den europeiska unionens ordförande, Ursula von der Leyen, har riktat en intern begäran till medlemsstaterna om att enas före slutet av året om en plan för att täcka Ukrainas enorma finansieringsbehov under de kommande två åren. Enligt ett brev som skickades på måndagen och har setts av Euronews, uppskattar man behovet till hela 135,7 miljarder euro. På Europaparlamentets huvudmöte i december förväntas en avgörande överenskommelse äga rum.

Betydelsen av ett snabbt och klart åtagande

I brevet uttrycker von der Leyen att det är avgörande att snabbt nå ett tydligt löfte om hur man ska säkerställa dessa nödvändiga medel vid det kommande mötet i europeiska rådets toppmöte i december. Hon betonar vidare att det inte finns några enkla lösningar, och att Europa inte har råd att fastna i osäkerheter eller att söka efter perfekta eller förenklade metoder som inte existerar.

Kalkyl av Ukrainas finansieringsbehov och alternativa stödformer

Von der Leyen lyfter fram att behovet av finansiering för Ukraina under 2026 och 2027 är särskilt stort. De totala kraven beräknas till 83,4 miljarder euro för att täcka militärutgifter och 52,3 miljarder euro för att stabilisera den ukrainska ekonomin och hantera budgetunderskottet. Dessa siffror baserar sig på uppskattningar från Internationella valutafonden (IMF) och ukrainska myndigheter, med antagandet att Rysslands fullskaliga krig ska avslutas senast 2026, även om detta inte är säkert. Ett eldupphör, som ofta ses som en förutsättning för fred, är fortfarande inte nått.

Tre huvudsakliga förslag för att stödja Ukraina

  1. Frivilliga bilaterala bidrag från medlemsstater: Assistance skulle ges som oåterbetalningsbara bidrag, som räknas mot medlemsstaternas nationella budgetar inklusive eventuella räntor. Von der Leyen föreslår att dessa bidrag ska uppgå till minst 90 miljarder euro för de kommande två åren.
  2. Gemensamt lån på EU-nivå: Medlemsstaterna skulle garantera lån baserade på deras storlek, med juridiskt bindande och odiskutabla garantier, och sedan återbetala lånen. Om någon medlemsstat väljer att inte bidra, måste de andra öka sina andelar. Detta skulle innebära att intressekostnader kan uppstå under en period av hög marknadsskepsis, då ny finansiering ska samlas in.
  3. Reparationslån baserat på Rysslands frysna tillgångar: Ukraina kan låna mot Rysslands immobiliserade tillgångar, och först efter att Moskva går med på att ersätta skador, återbetalas lånet. Det kan värderas till 140 miljarder euro eller mer.

De två första alternativen är enkla men skulle innebära ökade budgetbelastningar, då de finansieras genom direkt stöd från medlemsstater eller genom ny marknadsupptagning som måste återbetalas med ränta. Det tredje alternativet, reparationslånet, kan undvika detta eftersom det utnyttjar tillgångar som redan är låsta. Cirka 185 miljarder euro är placerade i Euroclear i Bryssel, medan 25 miljarder euro hålls i kommersiella banker i andra EU-länder, och von der Leyen öppnar nu för att använda hela detta belopp.

Belgisk oro inför toppmötet i december

Fokus ligger på Belgien, som är värd för Euroclear och som hittills är den största motståndaren i förhandlingarna. Förra fredagen mötte von der Leyen den belgiska premiärministern Bart De Wever för att underlätta samtalen, vilka har haft begränsad framgång. Belgiska regeringen efterfrågar maximala rättssäkerheter och rättvis fördelning av bördor för att kunna motsätta sig Ryssland, ifall Moskva skulle välja att väcka rättsliga krav under en investeringsavtal från 1989, vilket innebär skiljeförfarande kring tvister.

I brevet föreslår von der Leyen att Belgien ska dra sig ur detta bilaterala avtal för att minska riskerna för repressalier. Hon föreslår dessutom att förändra reglerna för enhällighet i beslut om sanktioner, för att förlänga deras giltighetstid. En tidigare försök att ändra rösträtten i denna fråga avvisades av Ungern. Trots tekniska skyddsåtgärder kvarstår riskerna och det kan misstolkas som konfiskation, vilket strider mot internationell rätt.

Von der Leyen påpekar att detta skulle kunna påverka finansmarknaderna negativt och att en gemensam insats från unionen, eventuell tillsammans med internationella partner, behövs för att motverka sådan uppfattning.

Möjligheter till kombinerade lösningar och tidsramar

Hon avslutar brevet med att understryka att de tre alternativen inte är ömsesidigt uteslutande och kan kombineras eller sekventiellt användas för att säkerställa att Ukraina får ett nytt finansieringsstöd senast under andra kvartalet 2026. Skulle det politiska dröjsmålet kring reparationslånet förstärkas, kan de två första alternativen användas som tillfälliga stödåtgärder för att undvika avbräck.

Brevet understryker också att december är en kritisk deadline. Inga av alternativen är lätta, men ett beslut måste tas snabbt. EU-ledarna kommer att samlas i Bryssel den 18-19 december för sitt sista möte under året.