Översikt över sociala utgifter inom EU
Alla medlemsstater i Europeiska unionen ökade sina utgifter för sociala förmåner under 2024, enligt statistik från Eurostat. Den totala ökningen var nästan 7 procent, vilket ledde till att EU:s sammanlagda sociala budget närmade sig fem miljarder euro. När man relaterar dessa utgifter till medlemsstaternas bruttonationalprodukt (BNP) ligger snittet på omkring 27 procent inom hela unionen, men nivåerna skiljer sig avsevärt mellan olika länder.
De mest generösa och ansvariga länderna
Finland, Frankrike och Österrike är de EU-länder som spenderar mest på sociala förmåner, varje land lägger ungefär 32 procent av sin BNP på detta område. Finland och Österrike hamnar ofta i topp när det gäller socialt stöd per invånare, medan Irland står längst ner med endast 12 procent. Det är mindre än vad vissa länder utanför EU, som Bosnien-Hercegovina (20%) och Serbien (18%), spenderar, enligt Eurostat.
Experter förklarar dock detta forskningsresultat med flera faktorer, däribland demografin. Professor Bernhard Ebbinghaus från Mannheim universitet påpekar att den irländska befolkningen är yngre jämfört med andra ekonomier, vilket innebär att utgifterna för pensioner, långvarig vård och åldersrelaterad hälsovård är lägre. Han nämner även att Irlands BNP ofta är överdrivet hög på grund av internationella företag som använder landet för skatteplanering, medan GNP – det totala inkomsten för landets invånare – är en mer korrekt indikator för levnadsstandarden.
Sociala utgifter i förhållande till olika sektorer
Generellt omfattar pensioner den största delen av EU:s sociala utgifter, med nästan 2 biljoner euro, vilket utgör en betydande del av den globala budgeten för sociala förmåner. Sjukvård och hälsovård ligger på andra plats med omkring 1,5 biljoner euro, följt av familje- och barnstöd som uppgår till 0,4 biljoner euro samt stöd till personer med funktionshinder, cirka 0,3 biljoner euro.
Trots kontroverser kring pensionsreformer, som ännu är tillfälligt pausade i Frankrike, är landet inte det största spenderande landet på åldersrelaterade förmåner inom EU. Istället är det österrike (14,7%), Italien (14,6%) och Finland (14,5%) som har de högsta procentandelarna av BNP som avsätts för detta. Inom sjukvård och sjukdomsrelaterad vård investerar Tyskland mest (9,9%), medan Frankrike och Nederländerna också ligger högt (9,5%).”
Mitt i detta toppar Frankrike listan när det gäller arbetslöshetsstöd med 1,75 % av BNP, tätt följt av Finland med 1,65 % och Spanien med 1,5 %. När det gäller stöd för bostäder är Finland den största bidragsgivaren (0,99 % av BNP), därefter följer Irland (0,72 %) och Tyskland (0,63 %). Det framkommer att många europeiska länder skulle vilja ha mer investeringar inom detta område, eftersom undersökningar visar att bristen på prisvärda bostäder är ett akut problem, särskilt i de större städerna.
Sociala utgifter i östra Europa och variationer
Trots en geografisk skillnad mellan öst och väst, visar vissa rapporter att länder med lägre sociala utgifter är på väg att närma sig de största utgifterna. Estland ökade sina välfärdsutgifter med nästan 20 procent förra året — den snabbaste ökningen inom EU — följt av Kroatien med 18 procent och Rumänien med 17,5 procent. Experten Lauri Triin från Tallinns universitet förklarar dock att denna tillväxt till största delen är ett resultat av indexering och löneökningar, snarare än ett politiskt beslut att utöka välfärdssystemet.
Triin pekar på att pensionerna 2024 kraftigt höjdes till följd av hög inflation och snabb löneutveckling, vilket automatiskt ökade utgifterna. Hon nämner också att förmåner baserade på löner, såsom föräldrapenning, ökade i takt med att de genomsnittliga lönerna steg med cirka 10 procent, och att förändringar i skattefria inkomstgränser samt inflationseffekter bidrar till dessa kostnadsökningar.
Framtiden för tyska sociala utgifter
Tysklands sociala utgiftsökningar var relativt blygsamma, cirka 6,5 procent, jämfört med andra EU-länder, men flera experter är tveksamma till att landet kommer att minska sina utgiftsnivåer för sociala förmåner inom överskådlig framtid. Ebbinghaus förklarar att pensionsreformer redan har genomförts och ytterligare åtgärder diskuteras, men att de ökade kostnaderna för flyktingar från Ukraina och den ekonomiska nedgången, som leder till lägre tillväxt och högre arbetslöshet, fortsätter att sätta press på budgeten.