Spridning av missvisande anklagelser
Under COP30:s genomförande har flera påståenden cirkulerat online om den kontroversiella Avenida Liberdade, en fyrfilig 13 km lång motorväg som korsar Amazonas. Det har framförts att denna väg byggts speciellt för klimatmötet och att den skulle ha lett till avverkningskampanjer i det brasilianska delstaten Pará. Kritiker hävdar att den brasilianska regeringen medvetet har fällt 100 000 träd i norra Amazonas, i syfte att göra vägen tillgänglig för att underlätta deltagandet i FN:s klimatkonferens, COP30.
Samtidigt har USA:s utrikesdepartement gjort invändningar mot dessa påståenden. Donald Trump skrev i sociala medier att regnskogen förstördes för att ge plats åt ”miljöaktivister att resa”. På sociala medier riktades även kritik mot EU:s ordförande Ursula von der Leyen för att ha betonat klimatkonferensens betydelse, samtidigt som man pekade på att Amazonas skändades för att anordna klimatmötet. Trots detta är mycket av denna information missvisande, då berättelsen är betydligt mer komplex än vad som ofta framstår i offentliga debatter och sociala medier. Många sprider medvetet dessa uppgifter för att försvaga förtroendet för evenemanget och sprida klimatdisinformation.
Den faktiska bakgrunden till vägen
Avenida Liberdade, den kontroversiella fyrafiliga motorvägen som sträcker sig över Amazonas och började planeras redan 2012, blev officiellt offentliggjord 2020, före Brasilien tillkännagav att de skulle arrangera FN:s klimatmöte år 2023. Syftet var att koppla samman den närliggande staden Marituba med Beléms centrum för att minska trafikbelastningen på existerande huvudvägar. Bygget av vägen påbörjades i juni 2024 men har flera gånger stoppats på grund av protester och motstånd från lokalbefolkningen, som anser att de inte har fått tillräcklig information eller möjlighet att delta i planeringsprocessen.
I mars 2025 skrev BBC en artikel om vägen, vilket ytterligare bidrog till kontroversen. I artikeln citerades Adler Silveira, statens infrastrukturminister, som sade att vägen ingick i ett av trettio projekt för att förbereda Belém för framtiden och skapa en arv för befolkningen samt att den skulle gynna deltagandet i COP30. Trots detta förklarade organiserare av klimatkonferensen att byggandet av vägen inte är ett officiellt COP30-projekt och att det inte ingår i de 33 infrastrukturprojekten som Brasilien dokumenterat för evenemanget. Även om vägen inte officiellt är en del av COP30:s lista över projekt, har byggfasen intensifierats i takt med att evenemanget närmar sig, vilket tyder på att vägen ses som en del av den infrastrukturförbättring som planeras inför klimatmötet.
Rafael de Pino, en brasiliansk klimatjournalist, betonade att även om en guvernör i Pará presenterar en väg som en del av förberedelserna för COP30, innebär inte det att den är ett officiellt projekt för klimatmötet. Han tillägger att vägen ännu inte är färdigställd och att myndigheterna planerar att slutföra den tidigt 2026.
Lokal opposition och miljömässiga konsekvenser
Flera ursprungsbefolkningar i närheten av Avenida Liberdade uttrycker stark kritik mot bristen på samråd i projektets samband, liksom oro för att byn nu är omgivna av infrastruktur. De pekar också på att många av deras liv är beroende av den lokala jordbruksverksamheten. Pará har sedan 2016 varit den brasilianska delstat som uppvisar mest skogsskövling. År 2024 ska här ha förstörts 1 260 kvadratkilometer Amazonas-regnskog, enligt data från MapBiomas. Dominansen av omfattande skogsskövling drivs till stor del av jordbruksindustrin, där mer än 90 % av marken görs till fält för boskapsuppfödning. Denna industri finansierar även klimatdisinformationskampanjer, något som avslöjats av flera organisationer, inklusive Agência Pública.
Den tystnad som råder kring dessa siffror är djupt oroande, menar många observatörer. Trots att COP30 hålls i Belém, fortsätter skogsskövlingen att pågå. Brasilien som nation har uttryckt sitt engagemang för evenemanget, med ett särskilt fokus på ursprungsbefolkningarnas rättigheter och deras beroende av Amazonas skogar.
Den senaste tiden har manifestationer och protester ägt rum i Belém, där både aktivister och ursprungsbefolkningen samlats för att kräva mer transparens och delta i beslut kring infrastrukturen. Den största protestvågen sedan COP26 i Glasgow har ägt rum under veckan, med demonstrationer som också har lett till störningar vid ingången till konferensområdet.