Prioritering av klimatåtgärder och brist på resurser
Klimatrisker och urban utsatthet
Förberedelser och skyddsåtgärder
Finansiering av klimatanpassning
När det gäller finansiering är det tydligt att stadsmyndigheter i många fall söker stöd från olika källor. Under 2025 betraktas klimatåtgärder fortfarande som högsta prioritet för nästan alla 100 tillfrågade borgmästare, och för andra året i rad rangordnas det som det viktigaste. Trots att 61 procent av städerna har upp till 10 anställda som arbetar med klimatanpassning, saknar 19 procent dedikerad personal. Hinder som brist på finansiering, begränsade personalresurser och brist på samordning mellan myndigheter försvårar arbetet med att förbättra beredskapsplanering.
De vanligaste finansieringskällorna är kommunal inkomst (87 procent) och EU-stöd (83 procent).
Vikten av fortsatt stöd och framtidens utmaningar
Haris Doukas, EU-stadsgemensamma koordinator för klimatresiliens och borgmästare i Aten, understryker att även om europeiska städer gör sitt yttersta för att skydda invånare och infrastruktur, kan de inte klara detta själva. Han betonar behovet av ett starkare, långsiktigt stöd från nationella myndigheter och EU, särskilt vad gäller finansiering och kapacitetsuppbyggnad. Målet är att säkerställa att stadsområden och deras invånare kan klara av de realistiska klimatscenarier som väntar, och att skydda mot hot som är på väg att eskalera.