En nyligen tillkännagiven reform och dess påverkan på det tyska försvaret
Tyskland planerar att införa en ny form av militärtjänst, men endast män kommer att tvingas anmäla sig till tjänst. Denna åtgärd har väckt debatt i landet, särskilt med tanke på en ökad spridning av desinformation online om dess syfte och omfattning. På det juridiska planet är syftet att bemanna militärens behov, men initialt är det framför allt en frivillig modell som ska testas i praktiken. Enligt det nya förslaget, som godkändes efter flera månaders diskussion, kommer samtliga 18-åriga män att vara berättigade till tjänstgöring. De ska registrera sig obligatoriskt, genomgå medicinska undersökningar och fylla i en intresseanmälan där de kan visa vilja att fullfölja tjänstgöringen.
Den strukturella utformningen av den nya militära lagstiftningen
Modellen bygger på att samla in tillräckligt många frivilliga för att bemanna den tyska försvarsmakten. Om inte tillräckligt många anmäler sig, kan regeringen överväga alternativa lösningar, inklusive ett system där individer kan väljas ut slumpvis. Trots att planen i princip är könsneutral, gäller fortfarande krav endast för unga män att fylla i formuläret och genomgå obligatoriska medicinska tester. Kvinnor har blivit inbjudna att anmäla sitt intresse, men är inte skyldiga till detta. Denna skillnad har lett till en omfattande offentlig debatt och en mängd påståenden på sociala medier, där vissa blandar kritik med desinformation.
Varför är kvinnor inte skyldiga att tjänstgöra i försvaret?
En del inlägg på nätet hävdar att kvinnor avsiktligt utesluts från den tyska försvarsmakten, Bundeswehr, eller att landet tvingar in kvinnor i militären. Andra menar att detta är ett misslyckande för feminismen, eftersom rörelsen inte har lyckats driva igenom en lagändring där kvinnor är skyldiga att tjänstgöra. Men orsaken är juridisk: den tyska grundlagen tillåter inte i nuläget obligatorisk tjänst för kvinnor, även om de har rätt att ansöka frivilligt. Enligt artikel 12a i Tysklands grundlag kan män bli skyldiga att tjänstgöra i militären, gränsbevakningen eller civilförsvaret från och med 18 års ålder, men kvinnor är inte inkluderade i detta krav.
Kvinnors rätt att tjänstgöra och rättsliga perspektiv
Även om kvinnor inte är skyldiga att tjänstgöra, har de sedan 2001 tillåtits delta i militära stridstjänster efter en dom från EU:s domstol, vilken gav kvinnor samma möjligheter som män till militära karriärer. Idag utgör kvinnor mer än 13 % av den tyska militärstyrkan och det finns över 24,000 kvinnliga soldater i Bundeswehr. Det finns dock debatt bland juridiska experter, aktivister och feminister om huruvida detta lagrum står i strid med artikel 3(2), som garanterar jämställdhet mellan könen. Vissa argumenterar för att en obligatorisk tjänst skulle förstärka den fundamentala ojämställdheten, eftersom kvinnor redan är diskriminerade i vissa avseenden.
Politiska rörelser och möjliga ändringar i konstitutionen
Den tyska förbundskanslern Friedrich Merz har antytt att han är öppen för att ändra grundlagen för att kunna införa obligatorisk tjänst för kvinnor. En sådan förändring skulle dock kräva en två tredjedelars majoritet i Bundestag, vilket innebär samarbete mellan både vänster- och högerextrema partier. Det finns historiska och politiska hinder för en sådan reform, då partier som Die Linke länge har motsatt sig obligatorisk militärtjänst, inklusive för kvinnor. Samtidigt stöder det högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD) idén, men det är oklart hur många av dess ledamöter som skulle vilja tillämpa detta på kvinnor.
Hur står Tyskland sig i jämförelse med övriga Europa?
Medan Tyskland har valt en modell baserad på frivillig tjänstgöring, har flera av dess grannländer gått längre och infört generell värnplikt för både män och kvinnor. Nordiska länder som Norge och Sverige har implementerat obligatorisk militärtjänst, där kvinnor har inkluderas. Norge var först med detta 2015, följt av Sverige 2017 när landet reintroducerade värnplikten efter att ha suspenderat den 2010. Danmark har nyligen updaterat sin värnpliktslagstiftning för att omfatta kvinnor, med en systematisk urvalsmetod som träder i kraft 2026.
Övriga europeiska länders regler för militärtjänst
I vissa länder är situationen mer komplex. Nederländerna har en laglig regel om kvinnlig värnplikt som trädde i kraft 2018, men den har inte aktivt tillämpats sedan 1997. Generellt sett är dock de flesta europeiska länder där militärtjänst är obligatorisk, där frivillig tjänst för kvinnor är den normala. I många länder, inklusive Österrike, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Lettland, Litauen, Schweiz och Ukraina, är män skyldiga att tjänstgöra, medan kvinnor kan göra det frivilligt. Det gäller även Ryssland, Belarus och Turkiet, och Kroatien planerar att införa samma system 2026. I flera länder, som Frankrike, Storbritannien och Polen, är både män och kvinnor i princip fria att välja att tjänstgöra, där kvinnor nu debatteras som en fullt integrerad del av militären.