En skiss snarare än ett slutgiltigt avtal
De europeiska ledarna uttryckte att den 28-punktsplan som föreslagits av USA för att få till stånd en lösning i Ukraina är just en utkastversion och kräver ytterligare justeringar för att reflektera deras krav. En gemensam deklaration underströk att planen kan utgöra ett grundläggande underlag för vidare förhandlingar, men att de nuvarande regleringarna inte är slutgiltiga.
Denna deklaration, som antogs efter en intensiv vecka, kom från ledare inklusive Tysklands förbundskansler, Storbritanniens premiärminister och Frankrikes president. De uttryckte oro för förslag om att minska den ukrainska armén i ett framtida avtal med Ryssland och påpekade att frågor som rör europeisk och NATO-säkerhet ska godkännas av Europa och dess allierade först.
De påpekade att begränsningar på Ukrainas militära kapacitet är ett bekymmer och betonade att beslut kring EU- och NATO-relaterade frågor kräver samtycke från medlemsländerna.
Växelverkan mellan EU och internationella aktörer inför viktiga veckor
De europeiska och deras allierade deltar i avgörande möten utanför G20-toppmötet i Sydafrika för att skydda Ukraina från att tvingas ingå en hastigt framtvingad överenskommelse som kan blotta Kyiv för framtida aggressioner. En EU-tjänsteman beskriver ett intensivt diplomatiskt arbete inför en US-redo deadline för att Kyiv ska lämna eller behålla sin inställning till 28-punktsplanen.
Ekonomiska och strategiska frågor står på spel, inklusive Ukrainas territoriella integritet, dess suveränitet samt amerikanska krav på rättegångar för krigsreparationsanspråk från Ryssland.
Enligt en officiell EU-källa är trycket på Kyiv betydande, medan en koalition av länder, ledd av Frankrike och Storbritannien, planerar att presentera ett motförslag. En central punkt i debatten är konflikten kring Rysslands annektering av Krim, Luhansk och Donetsk, där det hävdas att gränser inte kan omdefinieras med militärt våld.
Framtiden för ukrainsk militär kapacitet och ryska tillgångar
Ledarna är eniga om att Ukrainas armé bör stärkas och utökas för att förebygga framtida angrepp. Samtidigt råder oenighet om hur de frosna ryska tillgångarna, huvudsakligen placerade i Europa, ska hanteras. Planer finns för att använda cirka 140 miljarder euro av dessa frozen assets i Belgien för att finansiera en stor reparations- och återuppbyggnadsfond för Ukraina, avsedd för åren 2026 och 2027.
Det amerikanska förslaget, som framkom efter direkta förhandlingar med Moskva, skiljer sig avsevärt. Trots vaga detaljer antyds att de frysta tillgångarna kan frigöras och placeras i två separata investeringsfonder, en för Ukraina och en för Ryssland. USA skulle dra nytta ekonomiskt av båda, medan Europa förväntas betala runt 100 miljarder euro för att rekonstruera Ukraina.
En anonym EU-tjänsteman kommenterade till Euronews att detta framstår som en brutal aktion, och att det för Europa är en kraftfull möjliggörare att behålla de frysta tillgångarna under sin kontroll.
En av de större utmaningarna för EU blir att framställa ett alternativt förslag utan att provocera USA:s president Donald Trump, som vill ha en snabb lösning. En diplomat uttryckte att ”detta är den svåraste timmen”.
Zelevskij sade i ett videotal på fredag att Ukraina ställs inför ett drakoniskt val: att förlora sin värdighet eller den amerikanska stödet.