Under de senaste åren har bostadspriserna i EU börjat stiga igen. Efter en tillfällig nedgång 2023 ökade prisnivåerna återigen under 2024, och under andra kvartalet 2025 ökade de med 5,4 %, enligt den senaste statistiken från Eurostat.
Denna prisuppgång påverkar särskilt ensamhushåll, där fler individer står inför växande hinder för att komma in på bostadsmarknaden. Det visar sig att personer som lever ensamma ofta känner sig exkluderade i denna process, vilket kan leda till sociala konsekvenser.
Enligt en aktuell undersökning av över 20 000 personer i 23 länder, som genomförts av fastighetsmäklarföretaget RE/MAX och som presenterades exklusivt för Europa i Motion, tror 37 % av ensamhushåll att de aldrig kommer att kunna köpa ett hem. Detta är en av de tydligaste resultaten i studien, vilket visar på de utmaningar som många ensamhushåll står inför på bostadsmarknaden.
Att bilda par blir en mer vanlig lösning för att snabbt komma in på bostadsmarknaden. Enligt undersökningen planerar 26 % av respondenterna att flytta ihop med en partner för att underlätta sitt bostadsköp — vilket är den tredje mest nämnda strategin.
Denna siffra är högst i Nederländerna och Portugal, båda med 33 %, och särskilt bland generation Z i Europa, där 35 % av unga vuxna uppger att de ser detta som den snabbaste vägen till ett eget hem. Generation Z verkar mer pragmatiska eller mindre individualistiska än sina äldre generationer, Millennials, där endast 25 % ser att flytta ihop som en lösning.
Intressant nog flyttar Generation Z ihop snabbare än någon annan generation, i genomsnitt efter 2,7 år jämfört med 3,2 år för Millennials. I Storbritannien är det vanligast att flytta ihop efter ungefär två år och fyra månader, vilket är den kortaste tidsramen i Europa. I motsats till detta ligger Frankrike, där genomsnittstiden är över fyra år, den längsta på kontinenten, följt av Italien.
Det finns även andra strategier. Många flyttar till billigare områden för att komma åt en bostad, en metod som är vanligast i Tyskland (20 %) och Turkiet (23 %). Att bo ensam är dock den största utmaningen för många, där löneproblem ofta är den främsta hindret, nämnt av 58 % av respondenterna.
Särskilt i Polen och Ungern är detta ett stort problem, där 66 % respektive 67 % ser lönen som en barriär vid köpprocessen. Generation Z, som oftare har ingångs- eller juniorjobb, påverkas mest av lönefrågan, med 62 % som nämner detta som en avgörande faktor. En oväntad upptäckt är att även äldre generationer, Baby Boomers och Generation X, till viss del nämner lönefrågan oftare än Millennials.
Antalet som bor ensamma och äger fastigheter är betydligt lägre än för de som bor i par. Medan 72 % av parägda bostäder ägs av ägarna, är motsvarande siffra för ensamboende endast 49 %.
Skillnader mellan länder är tydliga. I Schweiz, Tyskland och Malta är andelen ensamhushåll med ägda bostäder mycket låg — 17 %, 19 % respektive 15 %. För ensamboende i Europa kan boendekostnader utgöra i genomsnitt 36 % av inkomsten, inklusive avgifter. Tyskland är exempelvis det land där de flesta ensamhushåll betalar högst — nästan 42 %, medan i Tjeckien stiger detta till över 45 %.
Italien, Frankrike och Spanien har något lägre kostnader, alla under 33 %, medan Storbritannien ligger på den europeiska genomsnittsnivån, 36 %. För de som bor ensamma i Litauen är kostnaden för boende den lägsta, där mindre än en fjärdedel av inkomsten går till bostad.
Under 2025 ser priserna på bostäder i EU generellt sett en återupptagning. Samtliga medlemsländer utom Finland, som rapporterade en minskning på 1,3 %, visar högre priser i andra kvartalet. De största ökningar har rapporterats i Portugal (+17,2 %), Bulgarien (+15,5 %) och Ungern (+15,1 %).
År 2023 föregicks denna uppgång av en betydande nedgång, där den genomsnittliga prisnivån på EU:s bostäder sjönk med 6,4 %, i huvudsak till följd av Europeiska centralbankens räntehöjningar för att bekämpa inflationen. Trots att 2024 bara ökade med 0,6 %, har detta tydliga tecken på att marknaden börjar stabiliseras efter lägre priser under de föregående åren.