Bakgrund och aktuellt läge
Det amerikanska presidenten Donald Trump ska ha sagt till den ukrainske motsvarigheten Volodymyr Zelenskyj att ”du har inga kort”, i ett samtal tidigare i år. Under tiden trodde den europeiska sidan att de hade ett ess i handen: de frysta ryska tillgångarna. Nu avslöjar en 28-punkts amerikansk fredsplan att den amerikanska sidan har utmanat den europeiska strategin gällande dessa tillgångar.
Den frysta ryska tillgången i Europa
Det totala beloppet av frysta ryska tillgångar uppskattas till cirka 300 miljard euro, fördelade över G7-länder. Den största andelen, omkring 185 miljarder euro, är låst i Belgien i och med Euroclear, en värdepapperscentral. Dessa avsättningar har länge setts som en potentiell resurs för att finansiera återuppbyggnaden av Ukraina.
EU:s ursprungliga planer
Brüssel hade planerat att använda dessa frysta ryska tillgångar för att emittera ett otroligt reparationslån till Ukraina. Syftet var att omfördela resurserna för att stötta det ukrainska återuppbyggnadsarbetet. Men den nya amerikanska planen vänder på steken med ett kontroversiellt förslag: att frigöra pengarna och dela upp dem i två olika investeringsfonder.
Den första investeringsfonden
Den första fonden skulle rikta sig till Ukrainsk återuppbyggnad. Av de frysta tillgångarna skulle 100 miljarder dollar användas, samtidigt som Europa skulle bidra med ytterligare 100 miljarder dollar från sina egna resurser. Det som väcker kritik är att USA skulle behålla hälften av vinsterna från dessa investeringar.
Den andra fonden och dess syften
Den andra fonden är avsedd för ett gemensamt amerikansk-ryskt projekt. Resten av pengarna ska investeras i projekt för Moskva. I detta scenario handlar det inte längre om att betala reparationer för Rysslands anfall mot Ukraina, utan att skapa en kommersiell möjlighet för Kreml. Därmed kan man se ett avsteg från den tidigare tänkta användningen av tillgångarna.
Konsekvenser av förslaget
Det nya upplägget innebär att Moskva kan göra vinster, Washington kan maximera sin avkastning, medan Europa förlorar ett av sina starkaste förhandlingsmedel. Brüssel är inte längre aktivt involverat i besluten och riskerar att hamna i en passiv roll, samtidigt som de kan stå inför en mycket kostsam notan.
Avslutning
För fullständig information kan man se Euronews videoreportage ovan, som ger en detaljerad genomgång av den aktuella utvecklingen.