Ekonomisk optimism minskar trots fortsatt hopp
Trots att mer än hälften av européerna fortfarande känner en viss optimism, har tilltron till EU:s framtid minskat betydligt under det senaste året. En färsk undersökning genomförd av Flash Eurobarometer visar att optimismnivån har sjunkit med sex procentenheter jämfört med samma period föregående år. En analys av resultaten från olika medlemsstater visar att detta mönster är utbrett, med särskilt stora nedgångar i Malta (från 73 till 57 procent), Österrike (från 51 till 41 procent), Italien (från 60 till 50 procent) och Grekland (från 48 till 39 procent).
Yngre respondenter visar mer hopp
Det är dock tydligt att yngre personer generellt är mer hoppfulla om EU:s framtid. Enligt experter pekar denna minskning i optimism på ett ledarskapsvakuum på europeisk nivå. Alberto Alemanno, professor i EU-rätt och policy vid HEC Paris, förklarar att när EU möter geopolitisk press, ekonomisk osäkerhet och möjligheter till att stärka sin oberoende, har dess ledare ofta valt att anpassa sig, framförallt gentemot USA:s krav inom handelspolitik och regleringsautonomi. Han tillägger att äldre respondenter, till skillnad från yngre, kan jämföra dagens tillbakadragna respons med tidigare tider då Europa visade mer beslutsamhet i att försvara sina intressen och värderingar.
Stormakter i Europa: styrkor och utmaningar
Trots de osäkra tiderna behåller många européer en stark tro på EU:s huvudsakliga styrka – dess respekt för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. I 16 medlemsstater är detta de mest framträdande värdena, med högst andelar i Luxemburg (43 procent), Danmark (45 procent) och Portugal (46 procent). Samtidigt skattar man även EU:s ekonomiska, industriella och handelsmässiga styrka, där särskilt Irland (43 procent), Nederländerna (41 procent), Litauen (36 procent), Sloveniens (36 procent) och Frankrike (35 procent) nämns som topprankade.
Enighet och solidaritet
Nästan en fjärdedel av respondenterna anser att de goda relationerna och solidariteten mellan EU-länder är unionens främsta tillgång. Finland (38 procent) utmärkts för sin starka uppfattning, medan Italien och Ungern (båda 23 procent) placerar sig i botten i denna kategori.
Primära utmaningar för EU
Det största hindret just nu är, enligt nästan hälften av respondenterna, kriget i Ukraina. Samtidigt har även ett nytt amerikanskt fredsförslag för att få slut på Rysslands invasion av Ukraina dykt upp. I 21 medlemsstater anses detta vara den största utmaningen, med särskilt starkt stöd i Litauen (64 procent), Finland (62 procent) och Danmark (61 procent), där den prioriterade frågan är att säkra fred i regionen.
EU:s krav för fred
Förra veckan uttryckte EU:s ordförande Ursula von der Leyen att EU har tre centrala kriterier för en eventuell fredsuppgörelse. Hon betonade att gränser inte får ändras med våld, att Ukrainas försvar måste kunna upprätthållas för att inte undergräva europeisk säkerhet, och att EU:s roll i att säkra fred i Ukraina måste tydligt återspeglas. Dessutom har EU:s utrikespolitiska chef, Kaja Kallas, poängterat att det är avgörande att Europa engagerar sig i fredssamtalen mellan Ukraina och Ryssland.
Andra stora utmaningar
Utöver konflikten i Ukraina pekar många européer på oregelbunden migration (38 procent) och de höga levnadskostnaderna samt klimatfrågor (båda 29 procent) som andra stora utmaningar. En majoritet av européerna är överens om att EU borde diversifiera sina handelsrelationer globalt för att stärka sin ekonomiska självständighet. Nästan 82 procent stödjer insatser för att göra EU:s industrier mer konkurrenskraftiga och hållbara, samtidigt som 82 procent vill att EU prioriterar rättvisa bland olika sociala grupper och generationer.