Försvar av Europas fotbollsstruktur och motstånd mot Super League
I en exklusiv intervju med Euronews försvarade EU:s kultur- och idrottskommissionär, Glenn Micallef, Europas fotbollsida infrastruktur och presenterade det första strategiska ramverket för kultur inom EU. Han betonade även behovet av att förbättra arbetsvillkoren för artister. Brussels har återigen tydligt uttryckt starkt motstånd mot försök att återuppliva en Europeisk Super League.
Micallef förklarade att Super League var, är och kommer att fortsätta att vara ett misstag. Konceptet hade utvecklats av några av de rikaste klubbarna från England, Spanien och Italien för att skapa en egen tävling och bryta sig loss från UEFA, den europeiska fotbollens reglerande organ. Syftet var att ett fåtal elitklubbar skulle kunna spela mot varandra regelbundet, vilket förhoppningsvis skulle generera högre intäkter, liknande modellen i USA.
Han betonade att Europa föredrar öppen konkurrens: ”På så sätt kan vi också stödja våra inhemska ligor för att de ska kunna fortsätta vara hållbara.”
Motstånd och rättsprocesser kring Super League
Beslutet att tillkännage Super League 2021 möttes av starkt motstånd från fans, spelare, tränare och fotbollsklubbar. Det mötte även motstånd från UEFA, FIFA — fotbollens globala styrorgan — och vissa nationella regeringar. Kritiker oroade sig för möjlig exklusivitet och minskad konkurrenskraft.
En serie rättsbeslut, där det senaste kom i oktober, hindrade UEFA att undertrycka league, då ett förbud skulle kunna strida mot EU:s konkurrensregler. Dessa domar gav nya möjligheter för ligans förespråkare, som fortsätter att försöka organisera ett separat tävlingsformat.
Trots detta är sportkommissionären oberörd: ”Det är ingen hemlighet att europeisk fotboll (…) möter utmaningar ur ett hållbarhetsperspektiv. Det finns flera orsaker, bland annat intensiva matchkalendrar och ekonomiska påtryckningar.”
Främjande av en inkluderande lösning
Micallef underströk vikten av att alla intressenter samlas för att hitta lösningar. Han uttryckte frustration över att diskussioner om idrottarnas välfärd ibland sker utan att de fackliga organisationerna är involverade. Han insisterade på att sådana frågor behöver hanteras i en inkluderande miljö med alla parter närvarande.
Den ökande psykiska och fysiska hälsan hos ungdomar
Kommissionären lyfte fram den oroväckande situationen beträffande mental hälsa inom EU. Enligt WHO lider cirka 20 % av unga i EU av ångest, depression eller andra störningar.
Han pekade på låg livskvalitet som en bidragande orsak och rekommenderade ökad tillgång till kultur som en möjlig lösning. Han såg förbättrade kulturella erbjudanden för unga som ett sunt alternativ till alltför mycket skärmtid, vilket han menade är direkt kopplat till problem med mental hälsa och negativ påverkan på den psykiska och fysiska välmåendet hos yngre generationer.
Kommissionären varnade också för den ökande förekomsten av övervikt, som han kallade en ”epidemi”.
Han påpekade att nästan hälften av befolkningen är fysiskt inaktiv, vilket är kopplat till stora problem med icke-överförbara sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, samt stigande sjukvårdsutgifter. Han menade att sport kan fungera som ett ”gratis läkemedel” för folkhälsan.
EU:s första strategiska kulturramverk
Inom detta område presenterade Micallef, vars portfölj även omfattar kultur, det nya ramverket Cultural Compass för Europa. Detta initiativ, som är ett icke-legalt bindande dokument, syftar till att ge en långsiktig vision för kultursektorn och godkändes av EU-kommissionen på onsdagen.
En av förpliktelserna är att publicera en ”Rapport om kulturens tillstånd i EU” regelbundet, för att stärka den konstnärliga friheten. Ramverket förespråkar även förbättrade arbetsvillkor för de över 8 miljoner personer som är anställda inom kultur- och kreativa näringar i EU, vilket utgör ungefär 4 % av arbetskraften.
Micallef betonade att hälften av dessa arbetstagare rapporterar dåliga arbetsvillkor, vilket kan göra det svårt att locka till sig och behålla talanger inom sektorn. Planen är att Cultural Compass ska godkännas av samtliga tre EU-institutioner under 2026.