Behovet av kvalificerad arbetskraft för försvarsutrustning
Europa arbetar intensivt för att stärka sin militära kapacitet. En nyckelfråga är dock bristen på kvalificerad personal för att designa och tillverka den mängd material som krävs för att upprätthålla en tillräcklig försvarsstrategi i Europa. Trots att EU siktar på att omskola eller vidareutbilda 600 000 personer inom försvarsindustrin till år 2030, har sektorn svårt att rekrytera i den takt som behövs för att möta unionens upprustningsbehov.
Strategier för kompetensutveckling och rekrytering
Som en del av sin plan för att öka kompetensen presenterade Europeiska Kommissionen på onsdagen ett antal åtgärder inom ramen för den så kallade Försvarsindustriell Transformation. Bland dessa ingår en så kallad Talangplattform, vilken ska stödja praktikplatser inom små och medelstora företag samt startups i sektorer som är dubbelsidiga, dvs. både civila och militära applikationer.
Enligt en tjänsteman inom kommissionen som önskade vara anonym berättade för Euronews att: ”Det är avgörande att säkra de kompetenser som krävs för försvaret.” Han betonade att bristen på arbetskraft nu utgör en betydande flaskhals, då tillverkare och innovationsaktörer konkurrerar intensifierat för att tillverka ny, banbrytande teknologi. Bristen på personal gör att konkurrensen mellan sektorer intensifieras ytterligare.”
EU:s upprustning och de underliggande utmaningarna
EU är under tidspress att rusta sig innan decenniets slut, främst med europeiskproducerad utrustning. Enligt bedömningar kan Ryssland då vara i ett läge att attackera ytterligare ett europeiskt land. En central faktor bakom utmaningarna är den bristande kompetensen, delvis ett resultat av årtionden av försvarsunderinvesteringar från medlemsländernas sida.
Efter en period av nedgång började Europas försvarsindustri att återöppna sitt jobbsystem år 2022, i takt med att många EU-länder förlovade sig att kraftigt öka försvarsutgifterna efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
År 2023 skapades omkring 581 000 jobb inom Europas försvarsindustri, och data från Europeiska Försvarsbyrån som publicerades tidigare i år visade att även om antalet nyanställningar har avtagit något sedan höjdpunkten i slutet av 2022, så är de fortfarande 41% högre än nivåerna 2021.
Kompetensgapet och dess konsekvenser
Trots dessa framsteg varnar den senaste färdplanen från kommissionen för att kompetens- och personalbristen i sektorn hotar dess operativa kapacitet, vilket i sin tur påverkar EU:s säkerhet. Det är ett problem som riskerar att drabba både den tekniska utvecklingen, där avancerad teknologi som AI och kvantteknologi utvecklas för försvarsändamål, och den aktuella förmågan att snabbt förvärva och integrera nya system i de väpnade styrkorna.
Förberedelser inför framtida konflikter
För att stärka förmågan att hantera detta kompetensgap planerar EU:s ledning att inrätta ett pilotprojekt kallat Kompetensgaranti. Detta ska hjälpa arbetstagare inom exempelvis bilindustrin och dess leverantörskedjor, som är i omstrukturering eller riskerar arbetslöshet, att omskolas till strategiska sektorer som försvar. Dokumentet understryker att: ”Målet är att varje år omskola cirka 12 % av den nuvarande försvars- och rymdindustrins arbetskraft och att fram till 2030 omskola totalt 600 000 personer.”
Utbildning och möjligheter för framtidens teknologier
Kommissionen eftersträvar även att skapa en EU-satsning för att stödja praktikplatser inom försvarsindustrin via ett system av verifikat – så kallade vouchers. Denna pilotomgång planerar att dela ut trehundra sådana verifikat till studenter, vilket ska möjliggöra för dessa att få insyn i vad som krävs för att integrera innovation i försvarssektorn.
En annan del av strategin är att utnyttja befintliga onlineutbildningsinstitutioner, som EUSPA Space Academy och Digital Skills Academies, för att främja kompetenser relaterade till försvar. Dessutom planerar kommissionen att inrätta en separat EU-utbildningsinstitut, Defense Industry Skills Academy, men inte förrän efter 2028, i början av nästa budgetperiod.